terminalhårväxten

Terminalhårväxten avser den fysiologiska processen där terminalhår, tjockt pigmenterat hår, ersätter vellushår i vissa delar av kroppen. Terminalhår är längre och mörkare än andra hårtyper och uppträder ofta i samband med puberteten. Fenomenet varierar mellan individer och över tid och påverkas av hormonell reglering samt genetiska faktorer.

Reglering av terminalhår sker främst genom androgener, särskilt testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Under puberteten ökar produktionen av dessa hormoner och nya områden får terminalhår. Hos män syns vanligtvis terminalhår i ansiktet, på bröstkorgen, magen, i armhålorna och kring könsorganen. Hos kvinnor är det oftast pubis- och axillområdet som drabbas, och i vissa fall kan även ansiktshår bli mer framträdande.

Variationer förekommer i normalpopulationen och påverkas av etnicitet, genetik och livsstil. När kvinnlig terminalhårväxt blir uttalad kallas det hirsutism. Omvänt kan en onormal ökning tyda på hormonrubbningar som polycystiskt ovariesyndrom eller androgensekreterande tumörer.

Terminalhårs cykel skiljer sig från vellushårs cykel genom att terminalhår vanligtvis har en längre anagen fas, vilket ger längre och mer pigmenterat hår. Hormonstatus och vissa läkemedel kan påverka cykeln och därmed mängden terminalhår.

Kliniskt används bedömning av terminalhårs distribution vid utredningar av hirsutism och hypertrikos och kan guida vidare hormonell utredning och behandling.