tangentbordslayout

Tangentbordslayout, eller tangentbordslayouten, beskriver hur tangenterna på ett tangentbord är ordnade och vilka tecken som genereras när tangenterna trycks ned. Denna mapping omfattar både den fysiska placeringen av tangenterna och hur mjukvaran översätter tryckningar till tecken. Olika språk och användningsområden kräver olika layouter, och användare kan ofta byta layout i operativsystemet utan att byta själva tangentbordet.

Historiskt uppstod många layouter för olika skrivsystem och språk. Den mest spridda engelska layouten är QWERTY, som utvecklades för skrivmaskiner på 1800-talet och fortfarande används i många länder. Andra vanliga layouter är QWERTZ för tysktalande regioner och AZERTY för franskspråkiga länder. I Sverige och Norden används ofta Svensk eller Nordisk tangentbordslayout, som innehåller bokstäverna å, ä och ö och varierar något mellan länderna. Internationellt följer layouterna olika standarder, till exempel ANSI och ISO för fysiska tangentbord samt JIS för Japan.

I praktiken används tangentbordslayout tillsammans med operativsystemets lokala inställningar. Användare kan lägga till flera layouter och växla mellan dem vid behov, vilket underlättar skrivning på olika språk eller med olika modifieringstekniker.

Alternativa layouter som Dvorak, Colemak och Workman syftar till ökad skrivhastighet och ergonomi genom omfördelning av tangenterna för vanliga bokstavssekvenser och minska fingerrörelser. Dessa är särskilt populära bland personer som söker förändring från standardlayouten.