sönderfalla

Sönderfalla är ett svenskt verb som betyder att något bryts ned, upplöses eller förfaller så att dess struktur eller sammansättning går sönder. Ordet bygger på sönder, som betyder trasig eller bruten, och falla, att falla. I vardagligt språk används det för föremål som bryts sönder med tiden eller utsätts för nedbrytande krafter. Inom vetenskap används termen framför allt om processer där ett ämne omvandlas eller splittras av naturliga krafter.

Inom kärnfysik och radioaktivitet betecknar sönderfall den spontana omvandlingen av instabila kärnor till ämnen som är mer stabila. Processen är statistisk och följer en exponentiell kurva med en konstant λ, och den tid det tar för hälften av kärnorna att sönderfalla kallas halveringstid. Vanliga sönderfallsformer är alfa-, beta- och gamma-sönderfall. Till exempel sönderfaller kol-14 till kväve-14 genom beta-sönderfall, med en halveringstid på cirka 5730 år. Dessa principer används i radiometrisk dating och inom kärnteknik.

Utanför kärnfysiken används ordet också mer generellt om kemisk eller mekanisk nedbrytning när något gradvis förfaller eller upphör att fungera. I vardagligt språk kan sönderfalla beskriva både en materiell nedbrytning och en process där ett system helt enkelt inte längre fungerar som tidigare.