systemteknik

Systemteknik är en tvärvetenskaplig disciplin som fokuserar på att designa, integrera och förvalta komplexa system över deras livscykler för att möta användares och övriga intressenters behov inom givna begränsningar som kostnader, tid och prestanda. Den betonar helhetssyn, kravhantering, arkitektur och systemintegration samt samarbete över olika tekniska discipliner.

Kärnfrågorna inom systemteknik inkluderar kravhantering, systemarkitektur och modellering, gränssnittshantering, verifiering och validering samt riskhantering. Processerna följer ofta en iterativ livscykel där koncept, utveckling, produktion, drift och avveckling kopplas samman med kontinuerlig optimering och modellbaserad systemteknik (MBSE).

Systemteknik används inom områden som rymd- och försvar, fordons- och transportsektorn, energi, telekommunikation samt hälso- och sjukvård och informationsteknologi. Vanliga standarder och ramverk inkluderar ISO/IEC 15288, INCOSE:s SEBoK och MBSE-metoder som SysML för krav- och arkitekturarbete.

Yrkesmässigt arbetar systemingenjörer med kravspårbarhet, systemintegration över olika discipliner, gränssnittshantering samt verifiering och validering. De leder ofta tvärvetenskapliga team och samarbetar med projektledare, utvecklare och användare. Verktyg och metoder inkluderar modellbaserad systemteknik, kravhanteringsverktyg och simulering samt analysverktyg. Målet är att leverera komplexa system som uppfyller behov, prestanda, säkerhet och livscykelkostnader.