syreutbytare

Syreutbytare är en term som används för enheter eller vävnader som möjliggör utbyte av syrgas mellan en organism och dess omgivning. I biologiska sammanhang beskriver den ofta strukturer som diffunderar syre mellan luft eller vatten och blod eller vävnad, men termen kan även tillämpas på artificiella system som genomför samma gasutbyte. Ordet kommer från svenska syre ('oxygen') + utbyte ('exchange') och suffixet -are som betecknar en agent eller funktion.

Biologisk användning: I många djurarter sker syrgasutbytet främst i andningsorgan som lungor och gälar. Lungornas tunna alveoler och deras rika blodkärl ger stor yta för diffusion av syre till blodet; gälar gör detsamma i vattenmiljöer. Insekter förlitar sig på ett trakealt system där luft diffunderar direkt till vävnaden. Växt- och algceller utbyter koldioxid och syre främst genom stomata i bladen och genom cellandningen i vävnadernas uppluckrade membraner.

Faktorer som påverkar effektiviteten hos en syreutbytare inkluderar ytanhet, membranets tjocklek, och skillnaden i syrgasmotor mellan miljön och blodet eller vävnaden. I kallt vatten minskar syrgashastigheten, medan hög metabolism ökar behovet av syre. I medicin och bioteknik används artificiella syrgassystem och gasutbytesmembran för att stödja eller ersätta kroppens egna gasutbyte, till exempel vid operationer eller extracorporeal syreavgivning.

Se även: gasutbyte, respiration, fotosyntes, alveoler, gälar, stomata, trakealsystem.