svällningar

Svällningar, pluralformen av svällning, är en term som betecknar en ökning i volym eller storlek hos ett föremål, en vävnad eller ett material, ofta som en utbuktning eller uppblåsthet. Ordet härstammar från verbet svälla, vilket anger volymförändring. Användningen är bred och varierar mellan olika fackområden.

Inom medicin och biologi används svällning för att beskriva vävnadsökning eller inflammation där området blir svullet. Begreppet används ofta i vardagligt språk, medan kliniska sammanhang oftare talar om ödem eller svullnad.

Geoteknik och geologi beskriver svällning hos jordarter, särskilt leror, när de absorberar vatten och expanderar i volym. Det kan leda till jordförhöjning, sprickbildning eller upplyftningar som påverkar byggnader och anläggningar.

Materialvetenskap och polymerteknik avser svällning när polymersystem eller kompositmaterial tar upp solvent eller vatten och därmed ökar sin volym. Svällningsgraden definieras ofta som förhållandet mellan slutlig volym och initial volym och påverkas av kemisk sammansättning, temperatur och omgivande medium.

Växtbiologi och agronomi kan beskriva svällning i frön, frukter eller växter när de absorberar vatten, vilket påverkar textur, färg och mekaniska egenskaper.

Hantera svällningar beroende på kontexten: i byggnation kan åtgärder som dränering och rätt val av material motverka fuktrelaterad svällning; i polymerteknik optimeras sammansättning och miljö; i jordbruk och växtvetenskap kontrolleras fukthalt och vattenförsörjning för att styra svällningseffekter.