svartlistor

Svartlistor är listor som används för att märka ut personer, organisationer eller enheter som anses oönskade och därmed blockeras eller begränsats i ett visst sammanhang. Syftet är ofta att skydda mot skada, oönskad kommunikation eller oönskade aktiviteter samt att underlätta beslutsfattande och riskbedömning. En svartlistning kan drabba individer, företag, domäner eller IP-adresser beroende på syftet och sammanhanget.

Inom informationsteknik och cybersäkerhet är svartlistor vanligt förekommande. E-posttjänster använder bland annat DNS-baserade svartlistor för att blockera avsändare som skickar skräppost eller innehåller skadlig programvara. Nätverksskydd kan använda svartlistor över IP-adresser eller domäner. Dessa listor uppdateras kontinuerligt och används i realtidsfiltrering. Felaktiga uppgifter kan leda till att legitima användare blockeras, varför rättelseprocesser ofta är en del av systemet.

Historiskt har svartlistor använts inom arbetsliv och samhällsregistret för att begränsa deltagande i anställningar eller resor. Inom offentlig politik kan de uppfattas som kontroversiella eftersom de kan påverka yttrandefrihet och försörjning.

Etik och rättvisa kräver transparenta kriterier, tydliga uppgiftskällor, möjlighet till överklagande och rimliga lagringsperioder. Överdriven sekretess eller missbruk av listorna kan orsaka skada och diskriminering.

Relaterade begrepp inkluderar vitlistor (whitelists) och grålistor (grålistor), som används för att tillåta eller tillfälligt försena aktivitet baserat på riskbedömning.