surrogatnycklar

Surrogatnycklar, eller artificiella nycklar, är unikt identifierande kolumner som tilldelas varje rad i en tabell utan att bero på affärsdata. De används ofta som primärnycklar och gör radens identitet oberoende av innehållet i andra kolumner.

Syftet med surrogatnycklar är att skapa en stabil, oföränderlig primärnyckel som inte påverkas av uppdateringar i affärsdata och som gör relationer till andra tabeller enklare att hantera. De gör även det möjligt att undvika komplicerade eller föränderliga naturliga nycklar och underlättar dataflytt, migrering och historikhantering.

Fördelarna inkluderar bättre stabilitet vid ändringar i affärsdata, enklare jämförelser och joiner, samt minskad risk för konstiga uppdateringar i primärnycklar. Surrogatnycklar förbättrar även prestanda i vissa scenarier genom att använda små, numeriska eller standardiserade värden som foreign keys.

Nackdelar kan vara att den artificiella nyckeln saknar affärsbetydelse och ofta kräver extra joiner för att få meningfull information i användargränssnittet. Dessutom kräver de ordentlig databasdesign med unika begränsningar och referensintegritet mellan tabeller.

Vanliga typer är numeriska nycklar som autogenereras (t.ex. BIGINT med auto-increment/IDENTITY) och UUID/GUID-scheman. UUID kan vara språk- eller plattformsoberoende men innebär större lagringskostnad.

Användning rekommenderas när naturliga nycklar är stora, ändringsbara eller komplicera att underhålla. Surrogatnycklar används ofta i relationsdatabassystem och datalager där konsekvent, snabb referensiering mellan tabeller är viktig.