stäppområdena

Stäppområdena är stora, sammanhängande gräsmarker som kännetecknas av ett torrt kontinentalt klimat med låg nederbörd och stora variationer i temperatur mellan sommar och vinter. Marken är ofta djup och bördig, särskilt i chernozemzonerna, vilket gör området mycket lämpligt för jordbruk när vatten finns tillgängligt men samtidigt sårbart för torka och överbetning.

Geografiskt sträcker sig stäppen från Europa och södra Ryssland till Kazakstan och Mongoliet; i Nordamerika finns liknande stäppmiljöer i prärien. Vegetationen är huvudsakligen gräsdominerad, med begränsad buskvegetation och mycket få träd som vanligtvis förekommer endast längs vatten eller i bergstrakter. Bränder och betning håller markerna öppna och motverkar trädtillväxt.

Faunan är anpassad till öppna marker och omfattar gnagare, små och medelstora däggdjur samt rovdjur och ett rikt fågelliv. I Centraleurasia finns stora hjorddjur som saigaantilop och gazeller i vissa områden, och i Mongoliet har Przewalskis häst spelat en historisk roll och återintroducerats där. I Nordamerika motsvaras stäpplika zoner av prärien med stor mångfald av gräs- och smådjur samt rovdjur.

Människor har historiskt livnärt sig på nomadisk boskapsskötsel i stäppområdena; senare har jordbruket blivit vanligt i de mer bördiga delarna. Hoten inkluderar överbetning, erosion, fragmentering av landskapet, vattenbrist och klimatförändringar. Bevarande omfattar skyddade områden, biosfärområden samt internationella samarbeten för att bevara ekosystemtjänsterna och den biologiska mångfalden.