stilbildning

Stilbildning är processen där kommunikation får en särskild stil och en igenkännbar estetisk eller diskursiv karaktär. Den omfattar val av ord och uttryck, syntaktiska mönster, rytm och bildspråk i skriven text, samt visuella och layoutmässiga dimensioner i grafisk kommunikation. Begreppet används även i bredare mening för att beskriva hur en organisations eller en författares stil utvecklas över tid.

Inom litteratur, journalistik och design betraktas stilbildning som både ett resultat av kontext och ett medvetet skapande. Den påverkas av genre, avsändare, målgrupp, syfte, historisk period och kulturella normer. Stilbildningen kan vara avsiktlig, till exempel när en författare bygger en egen röst, eller icke avsiktlig, när språkliga vanor och redigering formar stilen.

Forskning kring stilbildning använder en kombination av kvalitativ stilistik och kvantitativ stilometri, ofta genom textanalys i större korpusar. Analysområden inkluderar ordval, meningslängd, syntaktisk komplexitet, metaforbruk, upprepningar, ton och formalia samt visuella element i design.

Användningsområden sträcker sig från litterära och journalistiska studier till varumärkeskommunikation och grafisk design, där man strävar efter konsekvent röst och uttryck över olika medier och plattformar.

Se även: stilistik, stilometri, grafisk design, varumärkesröst.