stamrelationer

Stamrelationer är inom språkvetenskapen relationerna mellan en stam och dess olika formvarianter, vilka uppstår genom böjning, derivation eller stavförändringar. Begreppet används för att beskriva hur ordets kärna kopplas till de olika formerna som används i tal och skrift, och hur dessa former hör samman i ett morphologiskt system.

Stamrelationer omfattar såväl inflectionella som derivationella förhållanden. Inflectionella relationer handlar om hur ordets form ändras för olika grammatiska funktioner, till exempel numerus, neuter/ utrum, tider eller kasus. Derivationella relationer beskriver hur nya ord bildas från en stam genom affixering eller stavförändringar, ofta med förändrad ordböjningsklass eller betydelse. Vissa stamvariationer uppstår också genom morphophonemiska processer, där ljudförändringar inom stammen eller närliggande segment påverkar formen av olika ärenden.

Exempel i svenska linguistik kan vara stammen bok med olika böjningsformer: böcker (plural), boken eller böckerna (bestämd form), bokens (genitiv). Ett verb som springa visar stamvariationer över olika tempus och particip: springer, sprang, sprungit. I lexikografi och ordböcker används stamrelationer för att gruppera olika former under ett lemman ord, medan i datalingvistik används de för morfologisk analys och lemmatization.

Stamrelationer varierar mellan språk; i starkt böjningsrika språk finns fler stamrelationer att följa än i analytiska språk med färre böjningsformer.