sprängkapslar

Sprängkapslar, i en introducing betydelse ofta kalla sprängkapslar eller detonatorer, är små explosiva enheter som används för att initiera sprängladdningar i borrnings- och sprängningsarbeten. De används främst inom gruvdrift, quarrying och rivningsarbete samt i vissa bygg- och anläggningsprojekt där kontrollerad nedsläppning av sprängämnen krävs. Sprängkapslar fungerar som aktiveringsenheter i ett bombsystem där en sekundär laddning av högre energi däremot utlöses av kapslarnas initiativ.

Hur de fungerar kortfattat är att sprängkapslarna innehåller ett känsligt primärt sprängämne som reagerar på en initierande energi, exempelvis en elektrisk signal eller ett mekaniskt slag. Denna initiella detonation överförs som en starkt vågformad detonationsstöt till huvudladdningen, vilket får den att detonera i ett kontrollerat mönster. Sprängkapslar kan vara kopplade till olika typer av initiatorsystem, bland annat elektriska detonatorer och icke-elektriska system som använder slockfuse eller snabba rörledningar.

Typer och system varierar i hur energin levereras och hur säkert initieringen sker. Elektriska sprängkapslar kräver en säkrad lednings- eller kabelbaserad utlösning, medan icke-elektriska system kan använda tryck- eller avledningsbaserade metoder. Modern sprängteknik fokuserar på ökad säkerhet, noggrann kontroll och miljöanpassade lösningar.

Säkerhet och reglering är centrala. Sprängkapslar hanteras endast av behöriga och utbildade personer, lagras i godkända magasin och transporteras enligt strikta föreskrifter. Felaktig hantering kan orsaka oavsiktlig detonation eller allvarliga skador. Se även detonator, sprängämne och sprängteknik.