solstånd

Solstånd, eller solståndet, är den tidpunkt då solens skenbara latitud i förhållande till jordens ekvator når sin största nordliga eller sydliga vinkel. På grund av jordens lutning uppnås då antingen den längsta eller den kortaste dagen i den aktuella hemisfären. Solstånd inträffar två gånger varje år: sommarsolståndet och vintersolståndet. I norra halvklotet inträffar sommarsolståndet runt den 20–21 juni, då dagen är längst; vintersolståndet inträffar runt den 21–22 december, då dagen är kortast. I södra halvklotet är förhållandet omvänt. Exakta klockslag varierar något mellan åren och räknas ofta i universell tid.

Orsak och effekter: jordens axellutning på cirka 23,44 grader i förhållande till dess bana runt solen gör att solen når sin nordligaste eller sydligaste position i ekliptikan. Solståndet sammanfaller med de största skillnaderna i daglängd mellan sommar och vinter jämfört med andra dagar på året; i norra halvklotet betyder sommarsolståndet längst dagar och vintersolståndet kortast.

Kulturell betydelse: solstånd har spelat en viktig roll i många kulturer och traditioner. Sommarsolståndet firas ofta som midsommar med festligheter, blomsterkransar och utomhusaktiviteter; vintersolståndet har historiskt varit kopplat till ljusfester och firanden som markerar övergången mot ljusare dagar.