sommarsolståndet

Sommarsolståndet är den årliga astronomiska händelsen då jordens axel lutar som mest mot solen i norra halvklotet, vilket gör att solens nordligaste position står högst på himlen vid lokal solar noon. Solen står då som högst över zenit på högre latituder. Datumet inträffar vanligtvis mellan den 20 och 22 juni, men kan variera något från år till år på grund av jordens omloppsrörelse och skottår.

Under sommarsolståndet är dagen längst i norra halvklotet. Hur lång dag som blir beror på latituden; längre norrut innebär längre dagar. Vid polcirkeln råder mycket långa dagar, och i områden norr om polcirkeln kan solen vara uppe dygnet runt under ett antal dagar runt solståndet.

Sommarsolståndet har ofta kulturhistorisk betydelse i nordliga länder. I Sverige, Norge och andra nordiska samhällen firas midsommar i närheten av solståndet, ofta med traditioner som majstång, sång och samvaro. Datumet för midsommar är dock inte alltid exakt samma som solstice — firandet sker vanligtvis på en fredag mellan den 19 och 25 juni och varierar från år till år.

Observationer och variationer: Solens nordliga declination når ungefär +23,4 grader under sommarsolståndet, vilket är gränsen för dess nordliga längd på himlen. Det innebär att hela tiden runt solståndet upplevs långa dagar, och varje plats upplever olika antal timmar dagsljus beroende på latitud. Efter solståndet vänder längden på dagen och dagarna blir allt kortare inför höstens återgång.