solnedgångar

Solnedgångar är den period när solen försvinner bakom horisonten och dagen övergår i kväll. Fenomenet uppstår tack vare jordens rotation: när jorden roterar ser en observatör solen närma sig horisonten och till sist gå ned. Tidpunkten varierar med platsens latitud, årstid och lokala tidszon.

Färgskalan vid solnedgången beror på ljusets passage genom atmosfären. När solen står lågt passerar ljuset genom ett tjockare skikt av luft och partiklar, vilket gör att kortare våglängder (blått och grönt) sprids bort och de längre våglängderna (rött och orange) dominerar. Resultatet blir ofta gyllene, rosa och lila toner. Molnens närvaro, väderförhållanden och luftföroreningar kan förstärka eller variera paletten. I fuktig luft eller vid vulkanisk aska kan färgerna bli extra intensiva.

Längden på en solnedgång varierar med latitud och årstid. En solnedgång i medelbreddgraderna varar oftast några minuter från det att den övre delen av solen nuddar horisonten tills den helt försvinner under den. Vid höga latituder kan övergången vara längre under sommaren, medan den är kortare under vintern. Denna period kallas ofta skymning.

Kulturellt har solnedgångar inspirerat konst, poesi och fotografi. För fotografer är den mjuka, varma belysningen populär och kallas ibland den gyllene timmen. I sällsynta fall uppträder en grön blixt precis innan solen helt försvinner, som ett optiskt fenomen i atmosfären.