solenergiberäkningar

Solenergiberäkningar är beräkningar som uppskattar hur mycket energi som kan genereras av solenergisystem, samt hur stor prestanda och ekonomi som uppnås under givna förhållanden. De används vid dimensionering av fotovoltaiska (PV) system och solvärmesystem, samt vid prognoser och jämförelser av olika anläggningar och byggnadsintegration.

Vanliga ingångsdata omfattar platsen (latitud/longitud och klimat), tidshorisont och tidsupplösning, samt detaljer om systemet: yta, lutning och orientering, modulernas area och verkningsgrad, temperaturkoefficienter och eventuella förluster som härdnings- och skuggförluster. Det ingår även strålningstabeller som global horisontell strålning (GHI), direkt normal strålning (DNI) och diffust horisontell strålning (DHI), samt väderdata som temperatur och ibland vind eller såningseffekter.

Metoderna bygger på modeller som räknar ut hur mycket av GHI, DNI och DHI som träffar en plan yta med given lutning och orientering. Det används solpositionskällor och ofta diffustillämpningar som modeller för tiltad yta. För PV används även temperatur- och effektfaktorer för att beräkna energiproduktionen och prestandafaktorn (PR), samt för att omvandla strålning till elektricitet via systemets verkningsgrad och förlustfaktorer.

Resultaten omfattar årliga och timvisa energiproduktioner, energiposter per månad, samt optimering av takvinkel och orientering. De används i dimensionering, byggnadsdesign, ekonomiska kalkyler (till exempel payback och LCOE), och i energiprognoser samt byggnadsinformationsmodeller och EPC-dokument.

Osäkerheter i solenergiberäkningar härrör främst från väderdata och modellval, antaganden om skugga och albedo, temperatur- och sållost samt osäkerhet i framtida driftförhållanden.