smärtförlopp

Smärtförlopp beskriver hur smärta utvecklas och förändras över tid. Det omfattar uppkomst, intensitet, varaktighet, kvalitet (t.ex. brännande, molande), lokalisation och eventuella strålningsmönster samt episodiska variationer. Smärtan kan också fluktuera med sömn, fysisk aktivitet och behandling. Beroende på tidsförlopp delas smärta ofta in i akut, subakut och kronisk: akut smärta uppstår till följd av vävnadsskada eller kirurgi och klingar ofta av när läkning sker; subakut sträcker sig över veckor till månader; kronisk smärta varar längre än 3–6 månader och kan vara kontinuerlig eller fluktuerande.

Smärtans etiologi och mekanismer påverkar tidsförloppet. Nociceptiv smärta följer mekanisk eller inflammatorisk vävnadsskada; neuropatisk smärta kan visa spontanitet och paroxysmala skov. Psykologiska faktorer (oro, rädsla), sociala omständigheter och behandlingssätt påverkar också hur smärtan utvecklas och upplevs. Smärtan kan därutöver vara säsongsbunden eller relaterad till aktivitet och belastning.

Bedömning av smärtförtoppet sker genom noggrann anamnes och uppföljning över tid. Vanliga verktyg är skattning av smärtintensitet (0–10), beskrivningar av kvalitet och lokalisation, samt smärt- och funktionsdagbok där faktorer som förvärrar eller lindrar smärtan registreras.

Betydelsen av smärtans tidsförlopp ligger i diagnostik och behandling. Kunskap om hur smärtan förändras styr val av behandling, ofta i ett multimodalt förhållningssätt som inkluderar farmakologi, fysioterapi, psykologiska insatser och ibland interventioner. Exempel på skilda smärtförlopp är postoperativ smärta, artrosrelaterad nociceptiv smärta och neuropatisk smärta.