sedimentvågor

Sedimentvågor är rytmiska eller regelbundna avlagrings- och erosionsformer i bottenmaterial som bildas genom transport av sediment med vatten eller luft. Begreppet används för strukturer i olika miljöer, från floder och sjöar till kustzoner och havsbottnar, där vågliknande mönster kan ha skala från några centimeter (ripplor) till flera hundra meter (submarina sedimentvågor).

Bildning uppstår när strömmar av vatten eller turbida flöden interagerar med löst sediment; lokala förändringar i hastighet och sedimentlast skapar zoner för avlagring respektive erosion. Olika processer ger olika typer av former: ripplor och sanddyner i strömmande vatten, antiduner under snabb strömning, och större sedimentvågor eller cykliska steg associerade med turbidity currents på kontinentalsocklar och i submarina kanaler.

Sedimentvågor kan migrera över tid, registrera strömriktning och intensitet, och bevaras i lagerföljder som indikatorer på forna miljöer. De är av intresse för geologisk tolkning, petroleum- och gruvprospektering samt för förståelse av sedimenttransport och havsbottnens stabilitet. Stora submarina sedimentvågor kan påverka och skada undervattenskablar och infrastruktur.

Studier av sedimentvågor använder metoder som multibeam-ekolodning, sidaskanningssonar, seismisk reflektionsdata och provtagning med kärnborrare eller ROV/AUV-observationer för att analysera form, skala och sedimentologi.