screeningsföljer

Screeningsföljer avser de uppföljande åtgärder och rutiner som genomförs efter en screeninginsats för att utreda, bekräfta eller övervaka ett potentiellt hälsoproblem samt planera vidare vård. Följderna kan omfatta diagnostiska tester, remisser till specialister, patientinformation och beslut om behandling eller övervakning. Syftet är att snabbt klargöra om screeningresultatet speglar ett verkligt tillstånd och att organisera lämplig vård i rätt tid, samtidigt som man minimerar skadliga konsekvenser av falska positiva eller negativa resultat.

Omfattningen av screeningsföljer varierar mellan sjukdomar, program och land, men kännetecknas ofta av en tydlig process där ett avvikande eller riskbaserat screeningsresultat leder till diagnostiska utredningar, riskbedömning och gemensamt beslutsfattande med patienten. Inom processen ingår oftast kontakt med patienten, planering av ytterligare tester (till exempel bilddiagnostik, vävnadsprov eller genetisk utredning), tolkning av resultaten och uppföljning av vårdbehov och tidsramar.

Organisation och kvalitetssäkring av screeningsföljer baseras vanligtvis på nationella eller regionala riktlinjer och uppföljningssystem. Viktiga mått inkluderar tidsramar för uppföljning, andelen patienter som genomgår nödvändiga diagnostiska tester, och andelen som når lämplig behandling eller övervakning. Utmaningar kan vara kontaktbarhet, patientens följsamhet, resursbegränsningar samt risk för över- eller underdiagnostik och oro hos patienter.

Exempel på områden där screeningsföljer är centrala finns i cancerscreening: vid screening av bröstcancer krävs ofta diagnostisk mammografi eller biopsi vid avvikande resultat; vid kolorektal cancer följer positivt FIT-test koloskopi; cervixscreening kan kräva kolposkopi eller videre utredning vid riskfynd.