saltnivån

Saltnivån, oftast kallad havsnivån i klimatsammanhang, är höjden på världshavens medelnivå i förhållande till en definierad referensnivå. Den påverkas av ett antal samverkande processer i oceanografi, klimat och geologi, och varierar över tid och rum. Mätningar görs med historiska tide gauges och sedan 1990-talet med satellitbaserad altimetrik, vilket ger global täckning och tidsliga spårbarhet.

Globalt har havsnivån stigit sedan 1900, uppskattningsvis med cirka 20–25 centimeter. Under de senaste decennierna har ökningen accelererat: globala medelnivån har ökat med omkring 3 millimeter per år under perioden 1993–2022, enligt satellitobservationer. Viktigaste bidragen kommer från termisk expansion när ytvattnet värms upp och från smältande glaciärer och inlandsisar, samt kompensatoriska förändringar i landvattenförvaltning och i jordens viktfördelning.

Regionala variationer är vanliga. Vissa kustområden upplever snabbare höjningar än genomsnittet, medan landhöjning i vissa områden kan ge lokal sjunkning eller mindre höjning. Gravitationella effekter kopplade till massförluster i ismassor påverkar också lokala nivåer och kan ändra hur havsnivån upplevs i olika regioner.

Framtiden beror på utsläppsnivåer och isdynamik i Grönland och Antarktis. Bruttona uppskattningar anger vanligtvis cirka 0,3–1,0 meter global höjning till 2100 under olika scenarier, med möjligheter till större ökningar om snabba isdynamiska processer fortgår. Konsekvenserna inkluderar översvämningar i låglänta kustområden, erosion och saltvatteninträngning i grundvatten, vilket kräver anpassningsåtgärder och ökad kustförsvar.