sakrätt

Sakrätt är det rättsområde som reglerar sakrätter, alltså rättigheter i eller över sakar som används för att säkerställa en skuld eller annan förpliktelse. En sakrätt ger en viss borgenär ett företräde i värdet av den utställda egendomen eller fordran, vilket ofta innebär möjlighet att täcka en fordran även om gäldenären inte uppfyller sin betalning. Sakrätt bygger på lagstiftning och ofta på särskilda regler som preciserar hur rättigheten uppstår, hur den stärks (perfection) och hur den påverkar tredje man. En central princip är att sakrätten ska vara skyddad mot andra borgenärer, vilket ofta uppnås genom registrering eller annan form av offentlig upplysning och tidsbestämd prioritet.

Vanliga former av sakrätt omfattar:

- Pant i lös egendom: en säkerhet där borgenären får vissa rättigheter till den lösöre som ställs som säkerhet, ofta med kontroll hos gäldenären eller hos en tredje part.

- Inteckning i fast egendom: en säkerhet som belastar fast egendom, vanligt i samband med hypotekslån; registrering av inteckningen påverkar dess prioritet och tillgång till försäljning vid betalningsbrist.

- Företagsinteckning: en form av sakrätt som täcker ett företags samlade tillgångar som säkerhet för lån eller åtaganden; registreras i ett särskilt företagsinteckningssystem och ger omfattande företräde.

- Fordringspant: pant i en fordran, exempelvis ett krav på betalning från en tredje part, som kan användas som säkerhet för en skuld.

Sakrättens betydelse ligger i dess funktion att underlätta finansiering och handel genom att skapa tydliga regler för hur säkerheter uppkommer, upprätthålls och återvinns vid en tvist eller konkurs. Inom rättsordningen samverkar sakrätt med kontrakts-, insolvens- och civilrättsliga regler.