rättslogiska

Rättslogik, eller rättslogiska resonemang, är den del av rättsvetenskapen som studerar hur juridiska normer används och hur juridiska slutsatser dras. Begreppet rör de logiska och argumentativa strukturer som ligger till grund för tolkning och tillämpning av lagen. Rättslogik analyserar hur lagar, förordningar och rättspraxis kan systematiseras, hur konsekvenser av rättsliga normer dras och hur olika rättskällor samverkar i juridisk argumentation. I området används både formella och informella metoder för att bedöma giltighet, koherens och konsekvens i juridiska resonemang.

Metoder som vanligt förekommer inom rättslogik inkluderar formell logik och deontisk logik (logiken för skyldigheter och tillstånd), samt analys av hur rättsregler tolkas och tillämpas. Fackområdet undersöker hur man formaliserar rättsreglernas struktur, hur villkor och undantag hanteras, och hur redundans och inkonsekvenser upptäcks och hanteras. Tolkningstekniker som grammatisk, teleologisk och systematisk tolkning studeras för att förstå hur lagen tillämpas i konkreta fall. Rättslogik belyser också hur prejudikat och rättspraxis bidrar till enhetlig rättstillämpning och hur öppna texter och begrepp hanteras i praktiken.

Historiskt har rättslogik varit en del av rättsfilosofin och svensk rättsvetenskap, där man strävar efter tydlighet i normgivningen och förutsägbarhet i beslutsfattandet. I modern tid används rättslogikens analyser inte bara i akademisk undervisning utan även i domstolars arbete, offentliga utredningar och i juridisk metodik inom informatik och artificiell intelligens för rättstillämpning.