rättshandlingsförmåga

Rättshandlingsförmåga är inom civilrätten den förmåga en person har att genom sina egna handlingar vinna rättigheter och åta sig skyldigheter. Den avgör vilka rättsliga åtgärder man kan vidta och vad man kan bli ansvarig för, till exempel att ingå avtal, förvärva egendom eller väcka och försvara talan i domstol.

För naturliga personer gäller i Sverige att full rättshandlingsförmåga i regel uppnås vid myndighetsåldern, vanligtvis 18 år. Den som är under 18 har i allmänhet begränsad rättshandlingsförmåga. För minderåriga krävs ofta vårdnadshavares eller förmyndares samtycke för vissa rättshandlingar, särskilt större ekonomiska åtaganden. Handlingar som ett barn normalt gör i vardagen kan vara giltiga, men kan kräva ratifikation eller vara ogiltigförklarade beroende på omständigheterna.

Personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning eller annan nedsättning saknar förmåga att själv sköta sina rättsliga eller ekonomiska angelägenheter kan få en god man eller en förvaltare som företrädare enligt lagstiftningen. Detta syftar till att skydda den enskildes rättigheter och säkerställa att angelägenheter hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Juridiska personer, såsom aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, saknar inte rättshandlingsförmåga, men deras rättsliga handlingsförmåga utövas genom företrädare som styrelse, verkställande direktör eller annan behörig firmaperson. Deras rättsliga handlingsförmåga regleras i bolagsordningar och annan styrande dokument.