räknning

Räknning är processen att bestämma storlek, antal eller resultat av numeriska operationer. Inom aritmetik används räknning för att följa reglerna för siffror och tal, och för att lösa problem som involverar tal, mätningar och kvantitativa relationer. Räknning omfattar både mentala strategier och formella beräkningar, och utgör en grundläggande färdighet i matematisk kompetens.

De fyra grundläggande operationerna är addition, subtraktion, multiplikation och division. Dessa operationer kan kombineras och studeras utifrån egenskaper som kommutativitet (ordningen inte alltid spelar roll vid addition och multiplikation), associativitet och distributivitet. Räknning används i olika former, såsom mental återgivning, skriftlig beräkning och maskinberäkning med hjälp av räknare eller datorer.

Historiskt har människan utvecklat olika räknemetoder och verktyg. Forntida samhällen använde talsystem och räknestavar (abacus). Det hindu-arabiska talsystemet introducerade decimalnotationen och noll som platshållare, vilket möjliggjorde effektiv positionsnotation och större beräkningsförmåga. Med tiden spreds decimalnotationen globalt och lade grunden för modern aritmetik och mekaniska räknare samt, senare, elektroniska räknare och datorer.

Utbildning i räknning betonas ofta som en del av numeracy, som omfattar grundläggande färdigheter i att hantera tal, skriva och tolka siffror i olika sammanhang. Räknning används dagligen inom handel, teknik, naturvetenskap och databehandling, och utgör en av byggstenarna i samhällelig logik och beslut.