runtimeparametrar

Runtimeparametrar, eller runtime parameters, är värden som påverkar hur ett program beter sig under körning. Till skillnad från kompileringstidsparametrar eller inbyggda konstanter kan dessa värden läsas upp eller ändras när programmet kör, vilket möjliggör anpassad funktion utan omkompilering. De kan påverka allt från loggnivå och resursanvändning till datakällor och beteende.

De levereras genom olika kanaler, exempelvis kommandoradsargument, miljövariabler, konfigurationsfiler som laddas i startögonblicket, fjärrkonfigurationstjänster eller användarinmatning under körning. Vissa parametrar är statiska under en session, andra kan justeras dynamiskt utan att starta om programmet. Vanliga exempel är loggnivå, databasanslutningssträngar, max antal arbetare, API-slutpunkter och funktionsegenskaper styrda via flaggor.

I praktiken är runtime-parametrar ofta en del av konfigurationshantering och distribution. I molnbaserade eller containervärldar tillhandahålls dessa värden ofta via miljövariabler, konfigurationskartor eller hemliga lagringar. System kan stödja live-uppdatering av konfiguration eller kräva omstart. Det är viktigt att validera parametrar, ange rimliga standardvärden och hantera typomvandling samt säkerhet.

Bästa praxis innefattar att hålla känsliga värden i säkra förråd, använda funktionsegenskaper sparsamt och tydligt dokumentera parametrarna. Implementera validering, hantera ogiltiga värden graciöst och ta hänsyn till prestanda vid uppslag av parametrar samt möjliggöra spårning av ändringar.