regleralgoritmen
Regleralgoritmen är en matematisk funktion eller ett program som beräknar en kontrollsignal baserat på felsignalen mellan en önskad referens och den faktiska processens utgång. Den används i reglerkretsar för att styra ett arbetsobjekt mot ett angivet mål i olika system, från industriella processer till robotar.
En typisk reglerkrets består av en referenssignal, en mätare som ger processvariabeln, ett fel e(t) = r(t)
De mest använda regleralgoritmerna är de som bygger på proportional-integral-derivativ kontroll, dvs P, PI, PD och
Regleralgoritmens tuning är central. Man justerar parametrarna för att uppnå önskat svar, ofta med empiriska metoder
I digitala system konfigureras regleralgoritmen som en diskret tidsreglerkrets, där u[k] beräknas vid samplingstider och kontinuerliga
Användningsområden för regleralgoritmen är breda: processindustrin, energi- och kemikaliehantering, fordons- och robotikapplikationer samt automation i tillverkning.