reflektionsfält

Reflektionsfältet är inom fysiken termen för den del av ett vågfält som uppstår genom reflektion vid en gräns, yta eller inhomogenitet. Den reflekterade komponenten särskiljs från den inkommande vågen och studeras inom områden som optik, akustik och elektromagnetism. I en enkel plan gräns följer vågrörelsen randvillkoren som avgör hur stor och i vilken fas den reflekterade vågen blir. För harmoniska vågor har den reflekterade delen samma frekvens som den inkommande, dess amplitud och fas beror på infallsvinkeln, polarisationen och de inblandade mediernas refraktiva index eller impedanser. Reflektionsfältet kan ge upphov till interferens, inklusive stående vågor nära gränsen.

I praktiken används reflektionsfältet för att beskriva vad mätinstrument som detektorer svarar på i mätningar och används mycket inom radar, sonar, optisk metrologi samt utveckling av antireflexionsbeläggningar. Genom att analysera tids- och fasinformation i det reflekterade fältet kan man bestämma avstånd, riktning och vissa materialegenskaper hos mål eller gränssnitt. Vid komplexa medier som har ojämna ytor eller flera reflektioner kan det reflekterade fältet bli diffust eller fördröjt, vilket ofta kräver statistiska eller numeriska metoder för tolkning.