referensluktar

Referensluktar är ett modernt svenskt begrepp som används inom diskursanalys och mediestudier för att beskriva en text som upplevs som dominerad av referenser och citat. Begreppet är bildligt och syftar på att vissa texter verkar bära en särskild “doft” av auktoritet genom sina källhänvisningar snarare än genom argumentets egen tyngd.

Etymologi: sammansättningen referens och luktar speglar en metaforisk användning där “lukt” signalerar en kvalitetsbedömning som läsaren eller analytikern gör.

Användningsområden: Referensluktar observeras ofta i akademiska texter, men även i opinionartiklar eller informationskampanjer där texten gör omfattande hänvisningar till välkända studier, experter eller organisationer för att öka trovärdigheten.

Funktion och effekter: Fenomenet kan förstärka läsarens uppfattning om textens legitimitet och relevans, men det kan också fungera som retorisk strategi som överbetonar auktoritet på bekostnad av saklig argumentation eller kritisk granskning. I värsta fall riskerar referensluktar att dölja brister i metodik eller underliggande påståenden.

Kritik och forskning: Referensluktar betraktas som ett analytiskt verktyg snarare än ett strikt mått. Forskning kan undersöka dess förekomst i korpusstudier, jämförelser mellan discipliner och språk, samt hur referenser används för att skapa illusionen av empiri.

Exempel: En text som ständigt citerar högstatusjournaler och kända forskare utan att anförtro egen analys kan beskrivas som referensluktande.