pulsvågor

Pulsvåg, eller pulsvågor, avser en tillfällig förändring i blodtryck och blodflöde som färdas genom ett kärl. Inom kardiovaskulär medicin används termen framför allt om de tryckpulser som uppstår när vänster kammare pumpar ut blod under systole. Den resulterande tryckförändringen sprids genom artärträdet som en våg och kan registreras vid olika mätställen, till exempel i karotis- eller radialisartären.

Egenskaper: Den hastighet med vilken en pulsvåg färdas kallas pulsvågshastighet (PWV). PWV beror främst på artärernas styvhet och bloddensitet; styvare kärl leder till högre PWV. Med åldrande och vid kärlsjukdom ökar PWV, vilket är kopplat till ökad kardiovaskulär risk. Vågens form ändras längs resan på grund av reflektioner vid artärbifurcationer och skillnader mellan centrala och perifera artärer. Därför används ofta pulsvåganalys och mått som augmentation index som kompletterande information om kärlfunktion.

Mätning och betydelse: PWV mäts i icke-invasiva undersökningar med tonometri eller Dopplerultraljud, vanligtvis mellan två punkter som carotis- och femoralarterna. Carotid-femoral PWV räknas som guldstandard för uppskattning av kärlstelhet. PWV används i forsknings- och kliniska sammanhang för riskbedömning och uppföljning av behandlingar mot hypertoni och åderförkalkning.

Begränsningar: Fysiologiska faktorer som hjärtfrekvens, blodtryck och mätställens avstånd påverkar resultaten. Pulsvågor ger ändå värdefull insikt i kärlarnas funktion och är ett vanligt verktyg inom kardiovaskulär medicin.