pulsmätare

Pulsmätare är en anordning som mäter puls, hjärtats slag per minut. Den används inom medicin, idrott, rehabilitering och vardaglig övervakning och kan vara fristående eller integrerad i andra enheter som smartklockor, träningsarmband eller mobiltelefoner.

Principer: De flesta pulsmätare mäter hjärtfrekvensen med två tekniker. Elektriska pulsmätare använder elektroder för att registrera hjärtats elektriska aktivitet (ECG) eller bioimpedans som följer hjärtrytmen. Optiska pulsmätare, vanligare i konsumentprodukter, sänder ljus mot huden och mäter förändringar i blodvolym med en fotodiod. Denna optiska metod kallas fotopletysmografi (PPG).

Formfaktorer: Handledsburna enheter, armband, bröstband med elektroder samt finger- eller öronsensorer. De flesta bärbara enheter ger puls i realtid och kan även beräkna HRV (hjärtfrekvensvariabilitet) som ett mått på nerv- och stressnivåer.

Användning: Används för att följa träningsintensitet, återhämtning, sömn och kliniska övervakningar. Vissa enheter stödjer varningar vid onormala pulser eller vid risker för överansträngning.

Noggrannhet och begränsningar: Noggrannheten påverkas av rörelse, kontaktkvalitet, hudton, tatueringar och omgivande ljus. Bröstband med elektroder är ofta mer tillförlitliga vid hög intensitet än pulssensorer som bärs på handleden.

Reglering och tolkning: Konsumentprodukter klassificeras ofta som informativa och är inte alltid avsiktliga medicinska enheter; för kliniska beslut krävs godkända medicinska mätinstrument och professionell rådgivning.