pulseringar

Pulseringar är regelbundna variationer i en storhet över tid. De kan vara periodiska eller nästan periodiska och uppstår när energi eller information överförs, lagras eller släpps ut i cykler. Exempel på storheter är tryck, ström, spänning, hastighet eller intensitet.

I fysik och teknik förekommer pulseringar i flytande eller gasformiga flöden, i mekaniska system och i elektroniska kretsar. Exempel är tryck- eller hastighetsvariationer i rörflöden, vibrationer i strukturer och upp- och nedgångar i signalers amplitud. Pulsens frekvens och period samt amplitud beskriver dess karaktär.

I elektronik och signalbehandling uppstår pulser ofta som pulser eller pulståg, där snabba flankförändringar upprepar sig i tidsdomänen. Pulsar används i tidsmättning, datakommunikation och styrsystem. Analys av pulsers spektrum sker vanligtvis med Fourieranalys och relaterade tekniker för att karakterisera frekvensinnehåll och modulationer.

I astronomi förekommer pulsningar i radiostrålar från neutronstjärnor, kända som pulsarer. Dessa producerar mycket regelbundna pulser när stjärnorna roterar. Perioderna sträcker sig från millisekunder till sekunder och pulsningen används bland annat som mycket exakt tidsstandard och som verktyg för studier av gravitation, relativistiska effekter och interstellärt medium.

Inom biologi och medicin är pulseringar centrala i hjärtats slag och pulsen i artärer. Pulsfrekvensen mäts kliniskt som hjärtfrekvens och används för bedömning av hälsa och syresättning.

Analys av pulseringar utnyttjar tidsdomän- och frekvensdomänmetoder, inklusive Fouriertransform, spektralanalys och wavelet-tekniker. Modeller av pulseringsmekanismer underbygger forskning och teknisk tillämpning inom flera fält.