Pulsfrekvensen

Pulsfrekvensen beskriver hur ofta pulser uppstår i en signal per sekund. Den mäts i enheten hertz (Hz) och används inom elektronik, mätning och kommunikation. För en periodisk pulserad signal är pulsens repetitionsfrekvens f lika med inversen av dess period T, dvs f = 1/T. Denna relation är central för att tolka tidsaspekter i signaler. Pulsens form, dvs duty cycle, anger hur stor andel av tiden pulsen är hög (påslagstid) och påverkar inte nödvändigtvis frekvensen om perioden är konstant.

Inom praktiska tillämpningar används pulsfrekvensen i sammanhang som klocksignaler i digitala kretsar, pulsbreddsmodulering (PWM), radarsystem, ultraljud och kommunikation. Höga pulsfrakfrekvenser möjliggör snabbare tidsupplösning och bredare kommunikationsband, medan låga frekvenser passar längre avstånd eller enklare system.

I fysiologi används begreppet pulsfrekvens i vardagligt språk om hjärtfrekvensen, där enheten oftare är slag per minut (bpm). Omvandlingen är 1 Hz = 60 bpm.

Mätning av pulsfrekvens görs med frekvensräknare, oscilloskop eller moderna analysverktyg; vid hög frekvens krävs tillräcklig bandbredd och rätt sampling för att undvika aliasing.Att känna till pulsfrekvensen är viktigt för design och tolkning inom både teknik och biologi.