psykoanalytiska

Psykoanalytiska är ett svenskt adjektiv som används för att beskriva något som rör psykoanalys eller som bygger på psykoanalytiska teorier. Det används tillsammans med substantiv som teorier, metoder eller begrepp, till exempel psykoanalytiska teorier eller psykoanalytiska metoder. Ordet kommer från psykoanalysens namn och böjs enligt svenska adjektivavslutningar, där -iska anpassar sig till genus och antal.

Psykoanalysen är både en teoretisk ram och en terapeutisk metod. Den betonar det omedvetna, barndomsupplevelser och drömtolkning, samt mekanismer för försvar. Den psykoanalytiska terapin syftar till att göra de omedvetna innehållen medvetna genom tekniker som fri association, tolkningar och terapeutiskt samtal. Begrepp som id, ego och superego, freudianska utvecklingsstadier och försvarsmekanismer är centrala i många psykoanalytiska teorier. Begreppet psykoanalytiska skolan används ofta för att hänvisa till teoribildningarna som utvecklats under Freud och hans efterföljare samt bredare influenser inom psykoanalytiska och psykodynamiska riktningar.

Användningen av psykoanalytiska perspektiv är särskilt framträdande inom klinisk psykologi och psykiatri samt i samtida humaniora som studerar personlighet och psykisk funktion. Inom modern psykologi har psykoanalytiska teorier mött kritik för begränsad empirisk testbarhet, vilket har lett till att psykoanalytiska metoder ofta används som kliniska och teoretiska verktyg snarare än som dominerande vetenskaplig domän.