processorerna

Processorerna avser de elektroniska kretsar som utför instruktioner i datorer och elektroniska system. Begreppet används både om enskilda centrala processorer (CPU) och om familjer eller grupper av kretsar i enhetliga system. Processorns uppgift är att hämta, avkoda och utföra instruktioner, hantera aritmetiska och logiska operationer samt styra dataflödet mellan minne och kringutrustning.

Modern processorarkitektur bygger på principer som klockcykler, pipelining, cache-minne, flerkärnighet och instruktionnivåparallellism. Viktiga tekniska aspekter är instruktionens uppsättning (ISA), tillverkningsprocessens litografi (nanometernivå), energiförbrukning och värmeavledning (TDP). Prestanda påverkas av klockfrekvens, antal kärnor, cachestorlek och effektiviteten i mikroarkitekturen.

Det finns flera typer av processorer: allmänt hållna CPUer för persondatorer och servrar, grafiska processorer (GPU) för parallell beräkning, digitala signalprocessorer (DSP) för realtidsbearbetning, samt integrerade mikrokontrollers för inbyggda system. Nyare specialiserade accelerators för maskininlärning och kryptografi blir allt vanligare.

Stora aktörer inom området inkluderar både tillverkare och designföretag, exempelvis Intel, AMD, NVIDIA, ARM och vissa konsumentinriktade SoC-leverantörer. Utvecklingen drivs av krav på högre prestanda, lägre energiförbrukning och nya tillämpningar såsom artificiell intelligens, edge computing och IoT.