porträttobjektiv

Porträttobjektiv är en optik som främst används vid porträttfotografering. De kännetecknas av längre brännvidder och en stor maximal bländare, vilket möjliggör mjuk bakgrundsoskärpa och isolering av motivet från bakgrunden. Denna kombination av perspektiv och separation är ofta önskvärd för att få ett naturligt och fördelaktigt porträtt.

Vanliga brännvidder på fullformat är cirka 85–135 mm. På APS-C och Micro Four Thirds används ofta brännvidder som ger en liknande bildvinkel (till exempel cirka 50–70 mm på APS-C eller 25–35 mm på Micro Four Thirds). Längre brännvidder minskar perspektivförvrängning och ger ett mer komprimerat perspektiv, men kräver större avstånd till motivet.

En viktig egenskap är möjligheten att arbeta med mycket stora öppningar (t.ex. f/1.4–f/2.8). Detta ger ett litet skärpedjup och en behaglig bakgrundsoskärpa, vilket ofta efterfrågas i porträtt. Färgåtergivning och hudtoner samt kontroll över kromatisk aberration och distorsion är centrala kvaliteter hos moderna porträttobjektiv.

Användning och begränsningar: porträttobjektiv är idealiska för studiosituationer och porträtt i miljö där avståndet är hanterbart, men de kan vara skrymmande, dyra och kräva god optisk konstruktion. Stor vikt och kostnad är vanliga faktorer, och längre brännvidder kräver ofta mer plats för att få till det önskade bildresultatet.