perikarditt

Perikardit är en inflammation i perikardiet, den dubbla hinnan som omger hjärtat. Tillståndet kännetecknas ofta av plötslig bröstsmärta som är skarp eller tryckande och som kan stråla mot skuldror eller nacke. Smärtan förväxlas ibland med hjärtinfarkt. Smärtan lindras ofta när man sitter upp eller lutar framåt. Andra symtom kan vara trötthet, feber eller andfåddhet. Vid auskultation kan ett perikardfriktionsljud höras.

Orsakerna är varierade. Den vanligaste är viral infektion, men perikardit kan också orsakas av bakteriell eller svampinfektion, autoimmuna sjukdomar (till exempel SLE eller reumatoid artrit), uremi, strålning, postinfarkt-syndrom (Dressler), operation eller trauma samt vissa läkemedel.

Diagnostik och utredning baseras på anamnes, klinik och stödjande tester. Elektronisk elektrokardiografi visar ofta diffusa ST-höjningar och PR-depressioner. Inflammationsmarkören CRP är vanligt förhöjd. Troponin kan vara lätt förhöjt vid myoperikardit. Ekokardiografi används för att upptäcka vätska i perikardiet eller tecken på tamponad. Röntgen kan visa förstorad silhuett vid större vätska; MRI kan visa perikardialinflammation. Differentialdiagnoser inkluderar lungsjukdomar och akut koronart syndrom.

Behandling beror på orsak och svårighetsgrad. De flesta fall är virala och läkningen är självständig. Behandlingen fokuserar på smärtlindring och antiinflammatorisk behandling med NSAID och ofta kolkicin för att minska recidivrisken. Kortikosteroider används vid behov eller vid autoimmuna orsaker men kan öka recidivrisken och används därför med försiktighet. Vid perikardavfyllning eller tecken på tamponad krävs akut vård.

Prognos är i allmänhet god, särskilt vid virala former. Recidiv förekommer hos en betydande andel patienter, särskilt vid autoimmuna eller idiopatiska orsaker, men de flesta svarar bra på behandling. Komplikationer som tamponad eller konstring perikardiet är sällsynta men allvarliga.