pelagiskt

Pelagiskt är ett biologiskt begrepp som beskriver liv och processer som verkar i den pelagiska zonen – den öppna havsvågen bortom havsbotten och kustnära områden. Det står i kontrast till bentiska organismer som lever på havsbotten och till neritiska livsformer nära kusten.

Pelagiska miljöer delas ofta in i zoner: epipelagiska (0–200 m, där ljuset når ytan och fotosyntesen dominerar), mesopelagiska (200–1000 m), bathypelagiska (1000–4000 m), abyssopelagiska (4000–6000 m) och hadopelagiska (djupare än 6000 m). Varje zon har karakteristiska livsformer och olika grad av ljus, tryck och temperatur.

Pelagiska organismer omfattar fiskar som tonfisk och sardiner, högre invertebrater som bläckfiskar och maneter, samt plankton som copepoder och krill. Vanliga anpassningar inkluderar strömlinjeformade kroppar, svävande buoyans och ofta skolbildning eller dyk- och migrationsstrategier som utnyttjar näringslägen i olika zoner och tidstal.

Ekologiskt sett står pelagiska ekosystem för en stor del av världens biologiska produktion och fiskerier. Den öppna oceanens dynamik gör näringskedjorna känsliga för klimatförändringar, temperaturförändringar och havsförsurning, liksom för föroreningar och överfiske, vilket påverkar hela näringsväven.

Ordet pelagiskt härstammar från grekiska pelagos, som betyder open sea.