oligodendrocyterna

Oligodendrocyterna är gliaceller i centrala nervsystemet (CNS) som producerar och underhåller myelin runt axoner. Genom att bilda myelin isolerar de axonen och möjliggör snabb saltatorisk ledning av nervimpulser. En enda oligodendrocyt kan omsluta och myelinisera flera olika axon genom sina utlöpare. Myelin består av lammeller som bildar segment runt axonen och som avgränsas av noder av Ranvier, där koncentrationen av natriumkanaler är hög och ledningen accelereras.

Utveckling och ursprung: Oligodendrocyterna härrör från oligodendrocytprekursorer (OPCs) som härstammar från neuralt ventralt fönster i CNS under embryonal utveckling. Differentiering till mogna oligodendrocyter regleras av transkriptionsfaktorerna Olig2 och Sox10 samt av signalsystem som Sonic hedgehog (Shh). Oligodendrocyterna finns i både vita och gråa områden i CNS.

Funktioner och markörer: Förutom att bilda myelin bidrar oligodendrocyterna metabolt till neuronerna och hjälper till att upprätthålla jon- och extracellulär miljö. Typiska proteiner i myelinet är MBP, MOG och PLP1, vilka används som markörer i forskning och diagnostik. Viktiga molekylära markörer för själva celltypen inkluderar Olig2 och Sox10.

Klinisk betydelse: Demyelinisering i CNS, som vid multipel skleros (MS), leder till försämrad ledningshastighet och neurologiska symtom. OPCs kan delta i remyelinisering genom att differentiera till oligodendrocyter, men denna reparationsprocess är ofta begränsad av ålder och sjukdomsprocesser. Oligodendroterna är därmed centrala för normal CNS-funktion och för möjligheten till återhämtning efter skada.