nødbelysning

Nödbelysning är belysning som aktiveras när den ordinarie strömförsörjningen sviker, och som syftar till att göra utrymningsvägar synliga och lättnavigerade under en evakuering. Den är avsedd att vila upp ett säkert ljusniveau så att personer kan hitta utgångar, trappor och säkra zoner även i mörker eller sämre sikt.

Nödbelysningen fungerar vanligtvis automatiskt genom en reservkraftkälla, ofta inbyggda batterier eller ett separat nödbatteriprogram i elsystemet. Lykten och skyltar levererar ljus under den tid som krävs för en säker evakuering. Beroende på byggnadstyp och lokala regler kan autonomiteten variera och vissa system ansluter till en central nödbelysningsanläggning.

Vanliga komponenter är utrymningsbelysning längs korridorer och i trapphus, utgångsskyltar som visar nödutgångar, samt batteribackup och övervakning som kontrollerar att varje armatur fungerar. Komponenterna kan vara fristående eller del av ett centraliserat system. Färg och ljusstyrka följer ofta regler som syftar till tydlig igenkänning av nödutgångar.

Standards och regler: internationella och nationella standarder, till exempel EN 1838 för byggnaders nödbelysning och EN 50172 för nödbelysningssystem, styr placering, ljusnivå, färgtemperatur och krav på testning. Lokala föreskrifter kan också specificera minsta närvaro och underhållsrutiner.

Underhåll och drift: nödbelysning kräver regelbundna tester och underhåll för att säkerställa funktion vid driftstopp. Månatliga funktionsprov och årliga fullständiga prov är vanligt förekommande, och batterier bör bytas enligt tillverkarens rekommendationer. Nödbelysning används i kommersiella byggnader, offentliga miljöer, skolor, sjukhus, industrianläggningar och kollektivtrafikmiljöer. Den är inte avsedd att ersätta vanlig belysning utan att stödja säker evakuering.