näringsomsättningen

Näringsomsättning, ofta kallad metabolism, är de biokemiska processer som omvandlar näringsämnen till energi och byggstenar för kroppens funktioner. Den omfattar såväl nedbrytning av föda (katabolism) som syntes av nya molekyler (anabolism) och styr hur kroppen förbrukar och sparar energi över tid.

Energi produceras huvudsakligen i cellernas mitokondrier genom glykolys, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan. Kolhydrater omvandlas till glukos och bryts ner via glykolys, fett bryts ned till glycerol och fria fettsyror som går in i beta-oxidation, och proteiner bryts ner till aminosyror. Dessa ämnen används för energi eller som byggstenar vid proteinsyntes och vävnadsreparation. Överskott lagras som glykogen i lever och muskler eller som fett i adipocyter.

Regleringen av näringsomsättningen sker främst via hormoner och nervsystemet. Insulin främjar uppbyggnad och glykogenlagring, medan glukagon och adrenalin ökar nedbrytningen. Sköldkörtelhormoner påverkar den övergripande metabolismen, och signaler från hypothalamus reglerar hunger och energiintag. Basalmetabolism (BMR) beskriver kroppens energibehov i vila, medan total energiförbrukning (TEE) inkluderar aktivitet och termogenes.

Faktorer som påverkar omsättningen inkluderar ålder, kön, kroppssammansättning, fysisk aktivitet, kost och sjukdomar. Metabolismen kan mätas med indirekt kalorimetri eller uppskattas genom olika formler. Förändringar i metabolismen kan vara tecken på hälsotillstånd som hypotyreos, hyperthyreos eller metaboliskt syndrom.