nervimpulsens

Nervimpulsens är den elektriska signal som används av nervsystemet för att överföra information längs nervcellernas axoner och mellan neuroner vid synapserna. Den uppstår som en aktionspotential när membranpotentialen i en del av nervcellen når tröskeln och depolariserar cellmembranet.

Under en aktionspotential öppnas snabbt spänningskänsliga natriumkanaler, vilket leder till en snabb Na+-influx och en depolarisering. Kort därefter öppnas kaliumkanaler som låter K+ lämna cellen och återställer vilopotentialen genom repolarisering och ofta en liten hyperpolarisering.

Propagationen av nervimpulsen längs axonen skiljer sig mellan myeliniserade och omyeliniserade fibrer. I myeliniserade axon sker snabb saltatorisk ledning där impulsen hoppar mellan noderna av Ranvier, medan den i omyeliniserade axon färdas som en kontinuerlig elektrisk våg. Ledningshastigheten beror på axondiameter, myelinisering och temperatur och kan variera från cirka 0,5 till över 100 meter per sekund.

Vid synapsen når impulsen terminalen och orsakar frisättning av neurotransmittorer i synapsspalten. Dessa ämnen binder till receptorer på mottagarens membran och kan antingen excitera eller hämma vidare impulsen. Signalens slut uppnås genom återupptagning, enzymatisk nedbrytning eller diffusion.

Faktorer som påverkar nervimpulsens egenskaper inkluderar sjukdomar som demyelinisering (till exempel multipel skleros), temperatur och ålder. Förståelsen av nervimpulsens mekanismer är central i neurofysiologi och klinisk diagnostik.