mätsystemet

Mätsystemet, ofta kallat det metriska systemet, är ett decimalbaserat sätt att mäta längd, massa, volym, tid och andra storheter. Det ligger till grund för Internationella måttenhetssystemet, SI, som används inom vetenskap, industri och handel. Systemet bygger på enheter som kan kombineras med decimalprefix för att uttrycka olika storleksgrader.

Historien började i Frankrike under 1700- och 1800-talen, då meter och kilogram etablerades som centrala enheter. Den internationella ramen för måttenhetssystemet etablerades genom meterkonventionen 1875, vilket ledde till bildandet av CGPM och BIPM i Paris. År 1960 antogs SI som en förbättrad och vidgad version av det metriska systemet, med sju basenheter: meter, kilogram, sekund, ampere, kelvin, mole och candela. Prefix används för att bilda större eller mindre enheter, till exempel kilo-, centi- och milli-.

Användningen av SI har blivit globalt dominerande inom forskning, utbildning och industri. Basenheterna används tillsammans med ett system av derivat- och prefiksenheter för att beskriva mängder som kraft, energi och ljudnivå. Volymenheten liter används i vardagliga sammanhang men räknas som en icke-basenhet inom SI. Genom att erbjuda ett gemensamt måttsystem underlättar SI internationell kommunikation och handel.

Implementeringen av mätsystemet har främjat internationell standardisering och teknisk utveckling. De flesta länder används SI som officiell standard, medan vissa traditionella måttsystem förekommer i vardagligt språk och äldre praxis. Maktdelen av arbetet övervakas av BIPM och CGPM för att upprätthålla enhetlighet över gränserna.