muskelvägg

Muskelvägg avser den muskulösa väggen som omger och formar väggarna runt kroppens hålrum eller organ. Muskelväggar kan bestå av skelettmuskulatur eller glatt muskulatur och är ofta uppdelade i olika skikt eller muskellager. Tillsammans med bindväv, fascia och slemhinna ger de stadga, skydd och kontroll av volym och rörelse i organsystemen.

Den mest kända kroppsliga muskelsväggen är bukväggen. Den består av fyra huvudmuskellager: m. obliquus externus abdominis, m. obliquus internus abdominis, m. transversus abdominis och m. rectus abdominis; de följs av fasciae och aponeuroser som bildar linea alba. Bukväggen skyddar inre organ, upprätthåller intraabdominellt tryck och hjälper vid andning, hosta och böjning.

Väggarna i hålrum och blodkärl består av glatt muskellager, ofta i två eller flera skikt: cirkulärt och längsgående (t.ex. tunica muscularis i tarmkanalen). Dessa muskler driver peristaltik och reglerar lumen genom vasomotorik och tonus, styrs i hög grad av det autonomiska nervsystemet.

Vanliga kliniska frågor som rör muskelväggar inkluderar bråck (bråck i bukväggen) när muskellagret försvagas eller spricker, diastas av rectus abdominis vid graviditet och viktökning, och behov av kirurgiska reparationer eller nät vid större skador.

Utveckling och innervation: Skelettmuskulatur i väggarna kontrolleras av somatiska nerver, medan glatta muskeln i väggarna regleras av det autonoma nervsystemet. Muskelväggar anpassas av belastning och kan genomgå hypertrofi eller atrofi beroende på funktion.