mikrotjänstarkitektur
Mikrotjänstarkitektur är en arkitekturstil som delar upp en programvara i en samling små, självständiga tjänster som kommunicerar över lättviktiga protokoll, vanligtvis HTTP/REST eller med händelsedrivna meddelanden. Varje tjänst har ett avgränsat domänansvar och äger sin egen data. Tjänsterna utvecklas, distribueras och skalas oberoende av varandra, vilket möjliggör snabbare leveranser och ökad modularitet.
Varje tjänst är i princip autonom och kan implementeras i olika tekniker; arkitekturen betonar avgränsade kontexter
Fördelar inkluderar förbättrad skalbarhet, snabbare och oberoende releaser samt bättre återhämtningsförmåga vid fel. Utmaningarna är ökad
Tekniska mönster och verktyg inkluderar containrar och orkestrering med Kubernetes, automatiserad CI/CD, service discovery, lastbalansering och
Användning är vanligt i stora, komplexa system där olika team kan äga olika tjänster och där behov