metallbindemedel

Metallbindemedel är ämnen eller system som används för att binda metallpartiklar eller förbättra vidhäftningen mellan metalliska ytor i olika tillämpningar. Inom metallbearbetning är termen särskilt relevant i pulvermetallurgi och metallinjiceringsgjutning (MIM), där metallpulver binds samman till en grön kropp med hjälp av ett bindemedel, innan densintring.

Bindemedlet är ofta polymerbaserat och kan vara vaxbaserat (paraffin eller mikrokrystallint vax) eller termoplastiska polymerer, ibland i blandningar som förbättrar flytbarhet och grönstyrka. I moderna system används multikomponentsbindemedel där sekundära komponenter underlättar avlägsnandet och styr porositeten efter sintering.

Den gröna kroppen genomgår debinding (avlägsnande av bindemedlet) genom uppvärmning och/eller lösningsmedel, varefter reststrukturen sintras till en tät metallkomponent. Slutliga egenskaper hos den färdiga delen bestäms av bindemedlets sammansättning, beläggningens tjocklek, debindning och sintringsparametrar samt metallpulverets storleksfördelning.

Utöver sina funktioner i pulvermetallurgi används metallbindemedel som lim eller primer i ytbeläggningar och sammansättningar av metallkomponenter där bindemedlet förbättrar vidhäftning mellan metallen och andra material, till exempel epoxy-, polyuretan- eller akrylbindemedel.

Säkerhet och miljö: organiska bindemedel kan avge ångor och kräva ventilation samt korrekt hantering av avfall och upphettning under debinding och sintring.