meriterbaserad

Meriterbaserad är ett svenskt adjektiv som beskriver beslut, urval eller belöningar som grundas på meriter – såsom utbildning, kompetens, arbetslivserfarenhet och uppnådda resultat – snarare än faktorer som vänskap, kontakter eller längre tjänstgöring. Begreppet används inom utbildning, arbetsliv och offentlig förvaltning för att betona objektiva kriterier och transparens i bedömningar.

Vanliga sammanhang är antagningssystem vid högre utbildning där meritbaserade urval väger in betyg, provresultat och referenser. Inom arbetslivet används meriterbaserad rekrytering och befordran där kandidater bedöms utifrån kompetens och tidigare prestation. I forsknings- eller bidrags- och upphandlingssammanhang kan tilldelningar bedömas utifrån kvalitet, konsekvens och effekt. I praktiken kan ordet även användas för meriter i löne- eller prestationsbaserade sammanhang, även om det ofta särskiljs från ren prestationsbaserad lönesättning.

Fördelar med meriterbaserade system inkluderar ökat fokus på faktiska kvalifikationer, större transparens och jämförbarhet mellan kandidater samt bättre resursanvisning. Kritiker påpekar att begreppet merit kan vara problematiskt eftersom definitioner och mätmetoder kan vara partiska eller snäva, och att socioekonomiska skillnader påverkar möjligheten att bygga meriter. Det kan också missgynna kompetenser som inte fångas av traditionella mått eller värdera samarbete och potential.

I Sverige används meriterbaserade urval särskilt inom högre utbildning genom betyg och meritpoäng, medan arbetsgivare ofta kombinerar meriter med principer om likabehandling och mångfald i rekrytering.