materialåterbruk

Materialåterbruk är inom avfallshantering och cirkulär ekonomi en term som beskriver återvinning av material så att de återvinns till användbara råvaror eller produkter. Målet är att bevara materialvärdet så långt som möjligt och minska behovet av jungfruliga resurser genom att hålla materialströmmarna i ekonomins kretslopp.

Processerna omfattar sortering, rening, krossning eller smältning samt ombearbetning till nya råvaror eller produkter. Exempel på material som ofta genomgår materialåterbruk är metaller (smältning och rening), glas (bearbetning till nytt glas), plast (mekanisk återvinning till granulat) och trä (återanvändning eller behandling för återanvändning). Inom byggsektorn återbrukas även färdiga komponenter som tegel, träbjälklag eller metallbalkar.

Fördelar inkluderar minskad resursanvändning, lägre energi- och utsläppskrav jämfört med framställning av nya råvaror, färre avfallsflöden och stöd för den cirkulära ekonomin. Begränsningar handlar om kvalitet och kontaminering, ekonomisk lönsamhet, samt behov av infrastruktur för sortering, rening och logistik. Ytterligare utmaningar är att vissa material tappar kvalitet vid återvinning (nedbrytning) och att design för återbruk ökar kraven på produkters konstruktion.

I Sverige och inom EU ingår materialåterbruk i ramverk för avfallshantering och cirkulär ekonomi. Åtgärder som förbättrad sortering, utvidgat producentansvar och stöd till återvinningsanläggningar syftar till att stärka materialåterbruk. Långsiktiga utvecklingsområden inkluderar förbättrad sorteringsteknik, kemisk återvinning för plast och ökad återbruk av byggmaterial och komponenter.