martensitt

Martensitt är en fas i järn-kolföreningar som bildas vid snabb kylning av austenit, vanligt i stål. Omvandlingen är diffusionfri och leder till en kroppcentrerad tetragonal (BCT) kristallstruktur där kolatomerna är inlagrade i järnmatrixen. Fasen uppträder när temperaturen faller under Ms och fortgår till Mf, vilket innebär att kolatomerna inte hinner diffundera ut.

Martensittens mikrostruktur varierar beroende på kolhalt och kylningshastighet. Den kan uppträda som plate martensite eller lath martensite, där låga kolhalter oftare ger lath-martensite och högre kolhalter plate-martensite. Ofta förekommer en blandning av formerna i praktiska stål med mellanliggande kolhalt.

Egenskaperna hos martensitt kännetecknas av mycket hög hårdhet och styrka men begränsad duktilitet och sprödhet ökar med högre kolhalt. Hårdheten kan minska något vid temperering, medan sprödheten ofta minskar och seghet ökar när spänningar släpps och karbidpartiklar bildas. Temperering vid olika temperaturer kontrollerar karbidfördelningen och därigenom martensittens mekaniska balans mellan hårdhet och tålighet.

Betydelse och användning: Martensitt är central i tillverkning av verktygsstål och andra höghårdhetsskomponenter. Kunskap om martensitens bildning och efterföljande temperering används för att styra hårdhet, seghet och sprödhet i stålprodukter och därmed optimera prestanda i olika applikationer.