mappningsregler

Mappningsregler är regler som anger hur element i ett källsystem relateras till element i ett mål- eller representationssystem. De specificerar en eller flera korrespondenser mellan representationer, dataformat eller språkliga enheter och används för att omvandla eller översätta information.

Inom matematik och logik motsvarar en mappning (funktion) en regel som tilldelar varje element i domänen ett entydigt bildelement i kodomänen, exempel f(x)=x^2. Inom datorvetenskap och datahantering används mappningsregler i ETL-processer, dataarkitektur och modell-till-modell-transformationer. De kan vara deklarativa och uttryckas i särskilda regel- eller transformatspråk, eller implementeras som kod. Reglerna kan vara heltäckande (totala) eller partiella, deterministiska eller icke-deterministiska, och kan inkludera typomvandlingar, felhantering och standardvärden.

Inom lingvistik och översättning används mappningsregler till exempel för att överföra fonem till tecken, för att omvandla syntaktiska strukturer mellan språk eller för att koppla ord och deras betydelser i olika språkvarianter. Reglerna kan vara explicita mönsterbaserade regler eller lärda i statistiska eller neurala system där reglerna fångas implicit.

En genomtänkt uppsättning mappningsregler är central för konsekvent och korrekt informationstransformation och språkbearbetning, och de används över många områden där data och representationer behöver kopplas samman.