magesår

Magesår är en ulceration i magsäckens slemhinna. Sårbildningen uppstår när slemhinnans försvar försämras i förhållande till magsyrans skadliga effekt. De vanligaste orsakerna är Helicobacter pylori-infektion och långvarig användning av NSAID-läkemedel. Mindre vanliga orsaker inkluderar andra mediciner, rökning, hög ålder och i sällsynta fall Zollinger-Ellison-syndrom.

Symtomen varierar mellan patienter. Vanliga tecken är epigastrisk smärta eller obehag i övre delen av magen, ofta molande eller brännande. Smärtan kan uppträda efter måltid och ibland lindras av mat hos vissa, eller så kan den vara konstant. Illamående, uppstötningar, tidig mättnad och ofrivillig viktminskning förekommer. Allvarliga tecken som blodig kräkning, svart eller blodig avföring eller plötslig svår buksmärta kräver akut vård.

Diagnostik och utredning innebär vanligtvis gastroskopi (endoskopi) för att bekräfta ulkus och möjliggöra tissueprov samt utvärdera cancerrisk. H. pylori kan påvisas med biopsi, urea-luktandningstest, avföringstest eller blodprov. Vid diagnostik övervägs även andra orsaker till symptom.

Behandling är inriktad på orsak och symptomlindring. Vid H. pylori-infektion ges eradikeringsregim med protonpumpshämmare (PPI) och två antibiotika under 7–14 dagar. Vid NSAID-relaterat sår bör NSAID-avbrott och PPI-behandling övervägas. Vid blödning eller perforation krävs sjukhusvård och ofta endoskopisk eller kirurgisk åtgärd. En del sår läker med korrekt behandling, men recidiv förekommer om riskfaktorer kvarstår.

Förebyggande innebär behandling av H. pylori om närvarande, begränsning av NSAID-användning, rökstopp och måttlig alkoholkonsumtion. Regelbunden uppföljning vid långvariga riskfaktorer kan minska återkommande sår.